Sök

ÖTILLÖ Swimrun Malta 2019

Stora vågor på ÖTILLÖ Malta

Tufft och blåsigt men förtrollande vackert

Vilket lopp vi fick uppleva! Helt fantastiskt. Detta var vårt första World Series lopp i ÖTILLÖ serien. Vi har gjort flera ÖTILLÖ-lopp tidigare men då sprint på HvarUtöEngadin. Team Lost powered by Mr Green.

Video från loppet.

Vi tog våra Team Lost grejer och all swimrunutrustning och flög ner till Malta på torsdagen så vi hade gott om tid att uppleva ön innan det var dags för race på söndagen. Vi var på utflykt under fredagen där vi besökte Mdina och Valletta. Vi provade även på att repellera oss ned för en 50 meter djup bergskant.

Banan var totalt 39,6 km varav 8700 meter simning. Banan hade 13 simningar och den längsta simningen var 1600 meter.

Lördag

Vi hade kollat vädret dagarna innan och det skulle vara storm och regn under lördagen men istället så sken solen och det var jättevarmt och skönt. Vi begav oss på morgonen till Golden Sands Beach för att titta på sprint-loppet som har både start och mål vid hotellet. Efter racet var vi på race briefingen och hämtade våra racekit. Det såg mörkt ut med vädret inför söndagen och det väntades bli storm och regn. Lemmel berättade på briefingen att man kommer stryka en simning där säkerheten inte kunde garanteras på grund av stormen som var på ingång.

Fanny kände sig lite sjuk så vi visste inte om vi skulle starta men vi höll tummarna för att det skulle kännas bättre på morgonen på söndagen.

En översiktsbild över starten och målet för sprinten och målet för World Series loppet.

Söndag – Race day

En tidig morgon och vi åt frukost på hotellrummet. Vi hade tagit med oss havregryn och jordnötssmör hemifrån vilket är standardfrukost hemma hos oss, haha. Utanför hotellet såg vi hur det regnade och åskade. Fanny mådde mycket bättre så vi bestämde oss för att köra loppet. En taxi kom och hämtade oss på hotellet och körde oss till Golden Sands Beach där bussen avgick mot Valletta och starten. Med facit i hand så kunde vi sovit lite längre och tagit taxin direkt till starten. Alltid lär man sig något!

Starten gick mitt i Valletta centrum och första löpningen på 1300 meter genom gamla staden ner mot vattnet var blöt och hal. Vi tog det jättelugnt för att inte ramla på stenen.

På grund utav vår sega start så kom vi långt efter direkt och det märktes på första simningen. Jag tror både jag och Fanny blev ganska förvånade vilken tuff simning det skulle bli. Vi hamnade i mitten nånstans med simmare som var betydligt långsammare än oss men det gick inte att ta sig förbi då det var simmare överallt. Väldigt hårt klimat och jag fick ta emot flera sparkar och slag. En värdefull läxa lärd efter denna simningen. Spring på som fan under första löpningen eller simma ute på kanten, annars blir det inget bra. Vi kom till slut upp på andra sidan väl behållna men lite chockade. Fältet drog isär en hel del innan andra simningen så resterande simningar var mycket bättre.

Efter andra simningen var det en väldigt fin bit med lite kortare simningar och löp utmed kusten genom städerna. Vi stötte på ett annat löplopp när vi sprang som sprang emot oss och alla hejade och hurrade, det var riktigt trevligt, hehe. Vi kom fram till första långsimningen, det var lite svårt att se vart vi skulle simma åt. Det underlättade inte att det blåste och regnade. Under denna simningen kände både jag och Fanny att vi var lite tröttade än vanligt. Vi byttes av i simningen med att dra.

Vattnet var kristallklart och runt 19 grader. Riktigt skönt att simma i!

Jag tror alla som gjorde loppet kommer komma ihåg leran. Fy fan! 4 km ren lera. Och det var inte vilken lera som helst, utan det var sådan som fastnar överallt. Skorna kändes som de vägde ett kg styck när vi sladdade fram, haha! Tough Mudder och Tjurruset kan slänga sig i väggen! Det var en riktig kamp men vi klarade oss faktiskt utan att ramla. Det var många bruna rumpor vi sprang om.

Ett par långa simningar senare och vi hade gjort ungefär två tredjedelar av loppet. Vi började nå toppen av ön och vi mötte stormen som var på den sidan. Det var som Koster Swimrun 2018 fast värre! På vissa ställen var det svårt att se markeringen av banan för vinden hade tagit den. Vi sprang faktiskt bara fel en enda gång på hela loppet, cirka hundra meter så det va helt ok! Vi hade kartan i klockan så den surrade för fullt! FEL! FEL! Hehe.

Sista delen av loppen var den mest spännande delen. Sjukt fin terränglöpning längs klipporna på Malta, det var ett riktigt äventyr. Vi båda kände oss mycket starkare uppför än vi brukar göra. Vi kunde springa där vi normalt skulle gå. Jag antar att vi får tacka Järabacken för det. Vi sprang förbi den tredje sista simningen som var den som var struken. Glada att vi sprang och inte simmade där kan jag säga! Stora vågor och stökigt.

När vi sprang vidare kom vi till en gammal by som kallas Popeye Village. Den här lilla byn byggdes enbart för att spela in filmen Popeye. Vi tog lite snabb energi och fick några peppande ord från Rikard på MrGreen innan vi skulle göra en kort simning över viken. Det var typ 100 meter som vi skulle simma. Vågorna slog mot klipporna och det var en sjukt stark ström under ytan. När vi hade cirka 10 meter kvar så kom vi inte framåt. Jag tryckte på för liv och lem men det hände ingenting. Vi simmade åt kanten för att nå klipporna där vi kunde klättra längs med klipporna upp till stegen. Farligt då vågorna tryckte oss mot kanten men det gick. Jag har nog aldrig varit så trött som jag var efter den simningen.

Sista biten

Vi hade bara en löpning kvar fram till den sista simningen som skulle ta oss upp på stranden och in i mål. Dom hade gjort sista simningen kortare på grund av vågorna så den skulle vara kort och nice. Vi hade helt fel! När vi såg igången för den sista simningen så va vi båda, ska vi verkligen simma i det?? Japp, det ska vi! Det var sjukt tuff och vågorna var 1,5-2 meter höga. Det gick att surfa liksom! En man stod och skrek vid igången. ”Ni måste simma ut först sen mot stranden för att inte slå i klipporna”. Haha ok!

Vi hoppade i och simmade utåt mot vågorna. Än så länge var det helt ok. När vi vände mot stranden så började vågorna slå mot oss hårt. Vi åkte under vattenytan, slog ett par varv och jag tappade mina glasögon. Fanny fick panik och ville bara ligga still men jag skrek vi måste simma med vågorna. Det gick inte snabbt den sista biten men vi kom upp på stranden till slut och i mål! Trötta och glada!

Detta loppet var en riktigt äventyr! Vi har aldrig upplevt något liknande och jag tror inte vi kommer göra det heller.

Tack!

Tack till MrGreenVisit Malta och ÖTILLÖ för en fantastisk helg och grymt lopp.

Mer om Malta

Malta är en östat i södra Medelhavet mellan Libyen i söder och Italien i norr (cirka 93 km söder om den italienska ön Sicilien). Landet som ligger närmast (förutom Italien) i väster är Tunisien, och i rak östlig riktning är det Grekland med ön Kreta.

Malta betraktas ibland som Europas sydligaste stat. Den är dessutom en av Europas mikrostater, och dess huvudstad Valletta är Europeiska unionens minsta. Dess yta är 316 kvadratkilometer, motsvarande mindre än en fjärdedel av Ölands yta.

Läs mer om Malta här.

Läs mer om swimrun på min blogg.

Write a response

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Stäng
© Copyright 2019. All rights reserved.
Stäng